tisdag 22 januari 2008

600 mer

600 kronor mer fick jag ut i lön denna månad jämfört med förra och då har jag exakt samma grundlön. Sänkt skatt plus jobbavdraget gav så pass mycket alltså. Eller så har personen som ansvarar för lönerna på jobbet räknat fel, själv har jag inte kontrollräknat ännu.

Bra!

måndag 21 januari 2008

Nedräkningen har börjat..

Om sisådär fem månader kommer hela vår sköna förmögenhet att försvinna och det kommer stå ett sjusiffrigt belopp efter Skuld: där uppe till höger...

Det känns lite trist när man tänker på siffrorna givetvis, men ändå är det väldigt roligt eftersom vi kommer att ha sparat ihop en miljon på två år och behöver inte ta så vansinnigt mycket lån som annars.

Bloggen kommer antagligen ta en ny vändning då, när jag inte behöver placera pengarna så bombsäkert (att ha 800000 på banken känns ärligt talat ganska trist) och köpa lite roliga aktier istället. Jag är inte speciellt aktieintresserad dock. Jag har försökt bli det tidigare men aldrig fastnat. Nu är det dock annorlunda då vi kommer att ha betydligt mer pengar över att leka med varje månad och det känns mer meningsfullt.

Nya boendet kommer säkert öka våra kostnader med tio tusen per månad men det är sånt man får ta. Nu bor och lever vi extremt billigt och ingen av oss trivs speciellt bra med det. Det snåla livet är okej men två vuxna människor i ett litet studentrum är inte bra på något sätt.

Jag gillar att spara och jag älskar att vara ekonomisk!

onsdag 9 januari 2008

Bättre sent än aldrig

När jag var liten var jag ganska smart, jag lärde mig läsa och skriva väldigt tidigt och jag hade alltid lätt för skolan. Hela grundskolan var väldigt lätt för mig och jag behövde i princip aldrig plugga utanför skoltid. Det enda jag gjorde hemma var de obligatoriska uppgifterna som var ganska få på den tiden. När jag sen började gymnasiet så märkte jag att det var mycket svårare än förut. Det krävdes att jag pluggade för att över huvud taget kunna få några poäng på proven. Plugga hade jag ju i princip aldrig gjort förut, så jag halkade efter direkt och hoppade av redan efter en månad. Det blev ett år ledigt med lite praktikplatser här och var lite då och då under tiden.

När nästa läsår började så hade jag fått nytt självförtroende och började en annan linje. För säkerhets skull hoppade jag av den också men jag höll ut i ett och ett halvt år. Då hade jag presterat ca en tredjedel av det man skulle så att sluta var ganska oundvikligt.

Under den här tiden fick jag i princip inget stöd alls, varken från skolan eller från föräldrarna. Det var tydligen ingen stor grej att hoppa av skolan, även om jag mådde ganska risigt själv. Man kanske kan tycka att man är tillräckligt gammal för att ta ansvar för sitt eget liv när man går i gymnasiet, men det håller jag inte riktigt med om, jag kunde det i alla fall inte. Om det inte är nån som bryr sig så är det jäkligt lätt att bara strunta i allting och lägga av.

Som tur var så lyckades jag få jobb i alla fall och jag har egentligen aldrig haft några problem att få jobben jag sökt. Visserligen enkla jobb. Montering, lager, osv. Och jag har varit ganska nöjd.

För min sambo har det varit tvärtom. Hon hade det lite svårt de första åren i skolan och har fått kämpa sig fram. Hennes föräldrar stöttade och hjälpte henne varje dag (eller om man vill: tvingade henne att plugga). När hon blev lite äldre så hade hon vanan inne och det var inga problem för henne att sätta sig ner och plugga i några timmar efter skolan. När hon var 23 hade hon en masterexamen och hennes lön är redan mer än dubbelt så hög som min.

Det var hon som fick mig att börja läsa in gymnasiet på komvux och att söka till universitetet. Jag var inte så intresserad av hennes snack först men sen började jag tänka lite själv. Jag kom på att jag inte är nöjd med att vara montör och att jag inte vill vara det för resten av livet. För att få ett lite roligare jobb så underlättar det väldigt mycket om man har en relevant examen att visa upp först. Så så fick det bli. Jag läste in gymnasiet på två terminer, gjorde högskoleprovet, ansökte och kom in.

Nu skulle det kunna vara två och ett halvt år kvar innan mitt nya liv börjar, om jag håller ut och blir klar med allt i tid. Min bakgrund talar inte riktigt för det men nu ser jag i alla fall en mening med det hela.

Problemet med allt detta är att jag inte längre är så nöjd. Jag är ganska besviken på vad jag har presterat i livet. Det vore kanske enklare att fortfarande vara en glad arbetare, precis som mina jobbarkompisar. Dom vet (eller funderar inte över) att dom kommer jobba med samma sak hela livet och dom verkar trivas ganska bra med sina liv. Och svenska arbetare har ju inga dåliga liv direkt. Man kan ha hus, bil, båt, sommarstuga, osv i alla fall.

Trots det är jag glad över detta. Nu känner jag att jag har fått upp ögonen. Jag har ambitioner, jag vill kämpa för mig själv, prestera något. Starta olika företag, tjäna pengar, känna mig trygg. Och jag kommer lyckas.

Just nu känner jag mig ofta väldigt stressad. Vi har tillsammans tusen oilka idéer som vi vill förverkliga, men det finns ju så lite tid. Det är nästan alltid jag som blir ansvarig för själva utförandet men eftersom jag inte kan så mycket om tex webprogrammering så går det långsamt framåt. Det är i alla fall väldigt roligt.

måndag 7 januari 2008

Passiva inkomster är bra

Dan skriver lite om passiv inkomst i sin blogg: http://www.dan.se/min-julklapp-till-mig-sjalv.html
Speciellt i kommentarerna märker man att många verkar se passiva inkomster som nånting negativt och att den enda riktiga inkomsten är den man dagligen jobbar hårt för. Jag tycker det är lite konstigt att klaga på just passiva inkomster. Pengar är pengar och det krävs hårt jobb även för att bygga upp en passiv inkomst.

Att jobba hårt med sitt eget företag är säkert ofta väldigt roligt och givande, men om man inte jobbar får man inga pengar och därför är det många företagare som aldrig är lediga, aldrig åker på semester.
Jag vill också ha ett eget företag som jag trivs med men jag vill även kunna ta ledigt någon månad ibland för att resa någonstans och då skulle det kännas bra om pengarna fortsatte att ticka in på mitt konto trots att jag inte lyfter ett finger.

Och den dagen man tröttnar på sin verksamhet och bestämmer sig för att bara slappa så fortsätter pengarna att komma i alla fall. Passiva inkomster är bra, och hör sen!

söndag 6 januari 2008

Bil igen

Förut har jag alltid haft bil och kunde inte klara mig utan. Nu var det tre år sen jag sålde den senaste och det har gått ganska bra sen dess. Jag tror inte jag vill köpa någon bil förrän tidigast när vi får barn nån gång i framtiden och inte ens då är det väl helt nödvändigt. En egen bil kostar oftast flera tusen i månaden och givetvis så använder man bilen oftare om man har en hemma, det säger sig självt. Det kostar 300 spänn plus bensin att hyra en liten bil. Man kan säkert hyra en bil en dag i veckan och ändå komma billigare undan än om man äger en bil själv. Om man nu måste ha en bil alls vill säga.

Jag kom att tänka på detta igen då en våg av bilintresse just sköljts över mig. Jag har kollat annonser på blocket osv... Men jag ska inte köpa, lovar!

fredag 4 januari 2008

Första miljonen är svårast?

Det sägs att den första miljonen är svårast, sen rullar det bara på. Men i vårt fall tror jag inte riktigt det blir så. 1 miljon lär ta ca 2 års gnet-sparande men plötsligt ligger vi minus 1.5 miljoner istället och då lär det ta tid att komma upp i plus 2. Jaja, bara en liten fundering. Det vore trevligt att köpa lägenhet men ha kvar pengarna.

torsdag 3 januari 2008

Ett rikare 2008


2008 kommer bli ett bra år med mer pengar över i plånboken tack vare ännu större jobbavdrag och lägre skatter (i genomsnitt). Hoppas vi kan se fram emot ytterligare sänkningar även de följande åren.

Lustigt nog så verkar det finnas ett motstånd mot skattesänkningar bland folket i allmänhet. Plötsligt börjar folk tycka synd om bidragstagare och så vidare. Var det inte dom vi tyckte illa om förut? Folk verkar heller inte fatta att de faktiskt har mer pengar nu än förut. "Bensinpriset har höjts 1 öre, fy faaaan!" "Men du har ju fått 700 spänn mer varje månad tack vare jobbavdraget!" "Va?"

Läs mer:
Så slår de nya lagarna 2008 för din ekonomi

Lite andra relaterade artiklar:
Så blir du en vinnare 2008
Är pengarna redan slut? Läs detta!
Familjebudgeten som håller
Så här gör du din egen budget

Felet med studier

Dan från www.dan.se skrev för några dagar sen på sin blogg angående att studera (läs: http://www.dan.se/jag-har-lost-dilemmat.html)

Han skrev:

"I dagens samhälle finns det ett enormt dilemma. Det är följande:

1. Man har stor fördel i arbetslivet med en examen.
2. Det är slöseri att plugga för man lär sig inget vettigt."

Nu när jag har pluggat i en termin så känner jag att jag håller med lite... det är mycket svammel man måste stå ut med för att få sin efterlängtade examen. Dan har hoppat av sin utbildning men det tänker jag inte göra om jag kan undvika det. Jag tror jag kommer behöva min examen i framtiden. Och som några bland hans kommentarer säger så är det viktiga inte exakt vad man lär sig utan att man lär sig ett nytt sätt att tänka och hur man angriper olika sorters problem.

onsdag 2 januari 2008

Hur snäll ska man vara mot sina kunder?

Vår nya verksamhet har knappt dragits igång innan första reklamationen kom och det nya året börjar med att pengar åker åt fel håll iväg från mitt konto.

Inga problem. Kunden hade rätt och vi hade fel. Jag hade även räknat med vissa inkörningsproblem och vi gör vinst i alla fall, det är bara trist att lämna en kund missnöjd.

Man kan säga att jobbet vi förmedlade bestod av tre delar. Första delen gick dåligt, andra bra och den tredje ville inte kunden ha på grund av hur det gick med den första. Vi betalar tillbaks pengarna för tredje delen. Vi hade heller inga utgifter där, förutom lite tid, så det är helt ok.

Problemet är hur jag ska behandla den första delen? Kunden blev missnöjd men begärde inte pengarna tillbaks eller ens rabatt. Jag tvekade länge om jag skulle ge rabatt på eget initiativ men gjorde det till slut inte eftersom det är bra pengar och kunden inte har begärt att få tillbaks något. Nu ångrar jag mig lite.

Vi rättade till felet till andra delen men eftersom kunden var så pass missnöjd från den första så avbeställde han den tredje. Illa.

Det enda den här kunden kommer säga till sina kollegor är hur dåligt den första delen var. Hade jag på eget initiativ gett rabatt hade kanske kunden blivit glad i slutändan och sagt till alla "Det vi fick först var inte så bra, men vi behövde bara betala hälften. Bra service! Schysst företag!" osv.

Det här kan jag hålla på och älta om och om igen. Hur hade ni gjort?

Lat hemma

Fortfarande ledig från både skola och jobb och jag tänkte inte börja plugga igen på några dagar. Så nu sitter jag här och är helt sysslolös och vet inte vad jag ska göra.

Just nu drar jag in ca $3 om dagen från diverse websidor jag har. Det skulle vara bra om det kunde ge ännu mer pengar. $8 om dagen betalar maten. $16 om dagen skulle betala hyran. Så är kul att tänka tycker jag, och målet på kort sikt skulle kunna vara att täcka alla våra löpande utgifter med passiva inkomster från olika websidor. Fast då går det åt ca $40 om dagen och det är en bit kvar dit.

Inte speciellt mycket pengar i jämförelse men det lär gå åt ganska mycket besökare och ganska många olika sidor.

tisdag 1 januari 2008

Egen verksamhet

Jag och min sambo har dragit igång en liten egen verksamhet. Vinsten under 2007 blev ca 200 kronor men jag tror på ett starkt 2008. :)

Som vanligt tänker jag inte säga exakt vad det är, men vi förmedlar en viss typ av tjänst och tar en del av kakan själva. Fördelen med det är ju att det egentligen inte finns något tak för hur mycket vi kan tjäna då tiden för varje förmedling är ganska liten. Det finns redan rejält med kunder (inte till just oss kanske men där ute nånstans) och marknaden växer. Framtiden ser ljus ut, osv.