När man vill börja spara

När man har bestämt sig för att börja spara på riktigt (dvs Snåljåp-style) så gäller det att börja ifrågasätta alla utgifter. Så fort man är på väg att ta upp plånboken så måste man stanna upp nån sekund och tänka efter om det är något man bör köpa eller inte. Vilken nivå man lägger sig på är väl upp till var och en men jag köper i princip ingenting över huvud taget längre. Det är inte så att jag tvekar att köpa nödvändiga saker som jag behöver. Det är bara det att jag har vant mig av vid att längta efter att få konsumera och köpa prylar, det är ett konstgjort behov som inte är några problem att bli av med.

Nästan dagligen så ställs man inför situationer där man utan att blinka lägger upp småpengar för olika saker som till exempel bussresor, glass eller korv, osv. Man tycker väl inte att det är så mycket pengar och att det inte spelar nån roll. Men det spelar roll. I längden blir det (som vanligt) en jäkla massa pengar! Och man vinner nästan ingenting. Visst spar man tid genom att åka buss och det gör jag också ibland, men om jag inte har bråttom och det bara tar max 30-40 minuter att gå så brukar jag göra det istället. Det är ju bra med motion dessutom.

Det här är nåt jag tror jag kommer fortsätta med hela livet, för även om det mest är nu det senaste året som jag blivit lite "extrem" så har jag varit väldigt sparsam hela livet och till exempel promenerat istället för att ta bussen.

Sen är ju mycket en fråga om hur bekväm man vill vara men det är dumt att bli för lat.